Att göra det svåra enkelt

Det är när önskade vanor och förhållningssätt blir en del av vardagen som den verkliga förändringen sker!

Hur många gånger har jag inte sagt till mig själv att jag borde göra något, borde börja med en ny vana, borde börja med något jag vill, borde sluta med något jag inte vill. Många gånger har jag också gjort just det. I vissa avseenden har jag en vilja av stål och ett driv som få. I andra avseende tar det emot och jag står kvar.

En vana som verkligen fungerar för mig är mina morgonmeditationer. Varje morgon mediterar jag mindfulness. Jag passar då också på att känna in vilken känsla eller tema jag vill ha för dagen och vad som är viktigast för mig just idag. Som alla nya vanor tog det tid att få in en rutin och jag fick ofta ”tvinga” mig att göra det. Nu ser jag det som en härlig start på dagen och det är lika självklart som att borsta tänderna. Om jag missar meditationsstunden känner jag mig tom och en lätt irritation brukar börja sprida sig. Så jag vill inte missa den.

Men, för ett tag sedan började en annan typ av irritation, eller kanske rastlöshet, infinna sig då och då. Jag kände att jag behövde något nytt och började experimentera. Jag har testat olika vägledda meditationer, jag har testat mina egna meditationer (att meditera till min egen röst kändes både märkligt och härligt), jag har testat helt utan vägledning och bara satt klockan på viss tid. Jag har förstått att  jag behöver variation i hur jag mediterar.

Mindfulnessträning är något jag tycker om, behöver och märker resultat av (vilket är viktiga ingredienser för att en vana ska bli hållbar). Det senaste har jag också börjat experimentera mer och mer med hur jag kan få in mindfulnessträningen i det jag redan gör (d.v.s. utöver vägledda meditationer); för att få ännu mer träning och för att vara mer närvarande i allt jag gör.

I veckan kände jag ett stort behov av att komma ut när jag vaknade. Först tänkte jag  att jag skulle göra mina vanliga morgonrutiner med meditation och reflektion först, men jag tänkte om. Jag tog bara snabbt på mig och gick ut direkt. Väl ute tränade jag mindfulness genom att – en sak i taget och med fullt fokus bara – lyssna på gruset under fötterna, känna vinden i ansiktet (och kallt var det), lyssna på när vågorna rullade in mot stranden och titta på fiskmåsarna som svävade omkring högt där uppe. Det var ett skönt avbrott från vanan att meditera hemma i fåtöljen. Samtidigt höll jag vanan vid liv, utan att behöva göra ett avbrott i det jag vet är bra för mig.

Det blev då än mer tydligt för mig att det blir både lättare och roligare att hålla fast vid mina goda resultat när jag anpassar mina goda rutiner till det som sker; och gör hela vardagslivet till viktig mental träning.

Hur kan du få in det du vill träna på eller förändra in i din vardag?